Några tankar om 'konst'
Det brukar sägas att konst är sådant som skapas för att väcka en känsla/ reaktion hos betraktaren, och att denna kan upplevas olika från person till person. Konst är ett medel genom vilket man kan uttrycka sig själv, liksom det även är en form att förmedla kultur. Alltså, det är viktigt för många människor av olika anledningar.
I antikens Grekland sågs konstnärskap som ett yrke - ett konstverk var bara en produkt som framställts enligt ett uppdrag, och konstnärer (i detta fall i synnerhet skulptörer och vasmålare) var som vilka hantverkare som helst. Vissa föraktade till och med konst, då det enligt Platons mening bara innebar att man kopierade något som redan var en sämre version av idealet (tänkte inte gå in på detta djupare, men han snackade om att vi lever i en sinnesvärld där allt vi ser bara är sämre avbildningar av idealen i idévärlden, och om man då t ex gör en skulptur av en människa har man alltså kommit två "steg" från idealet... Filosofi är förvirrande).
Att synen på konst har förändrats är uppenbart. I dag kan vad som helst definieras som konst - så länge det väcker en reaktion - medan det under antiken normalt inte sågs som något utöver vanligt hantverk. Är det då inte ironiskt att så många av dessa klassiska grekiska skapelser överträffar så mycket av så kallad modern art? Förvånande är det i alla fall inte, då i princip vem som helst får kalla vad som helst konst.
Jag anser att konst är något som förmedlar en känsla enligt definitionen ovan - men inte att allt som väcker en känsla borde få kallas konst! Självklart blir man äcklad av en installation som går ut på att dricka inälvor och förbannad eller konfunderad av en helt tom tavla. Men vad är tanken bakom detta? Det finns många sätt att provocera; får man kalla det konst om man slår ihjäl någon bara för att det väcker känslor? Nej, jag menar att det även borde finnas en tanke bakom det hela och att konstnären ansträngt sig för att skapa något. Det blir inte konst om man krossar en skål - det hade vem som helst kunnat göra utan någon särskild intention.
Vilket skulle DU kalla konst?
I antikens Grekland sågs konstnärskap som ett yrke - ett konstverk var bara en produkt som framställts enligt ett uppdrag, och konstnärer (i detta fall i synnerhet skulptörer och vasmålare) var som vilka hantverkare som helst. Vissa föraktade till och med konst, då det enligt Platons mening bara innebar att man kopierade något som redan var en sämre version av idealet (tänkte inte gå in på detta djupare, men han snackade om att vi lever i en sinnesvärld där allt vi ser bara är sämre avbildningar av idealen i idévärlden, och om man då t ex gör en skulptur av en människa har man alltså kommit två "steg" från idealet... Filosofi är förvirrande).
Att synen på konst har förändrats är uppenbart. I dag kan vad som helst definieras som konst - så länge det väcker en reaktion - medan det under antiken normalt inte sågs som något utöver vanligt hantverk. Är det då inte ironiskt att så många av dessa klassiska grekiska skapelser överträffar så mycket av så kallad modern art? Förvånande är det i alla fall inte, då i princip vem som helst får kalla vad som helst konst.
Jag anser att konst är något som förmedlar en känsla enligt definitionen ovan - men inte att allt som väcker en känsla borde få kallas konst! Självklart blir man äcklad av en installation som går ut på att dricka inälvor och förbannad eller konfunderad av en helt tom tavla. Men vad är tanken bakom detta? Det finns många sätt att provocera; får man kalla det konst om man slår ihjäl någon bara för att det väcker känslor? Nej, jag menar att det även borde finnas en tanke bakom det hela och att konstnären ansträngt sig för att skapa något. Det blir inte konst om man krossar en skål - det hade vem som helst kunnat göra utan någon särskild intention.
Vilket skulle DU kalla konst?
Kommentarer
Trackback
